New names old duties. Our world is on edge to become destroyed and we arguing about people who sit in quiet compartments in the train and push the keys on their computers and make all that noice. Or we use a lot of energy to find out what name on different workers, cleaning lady or sweeper. Many knows we can not live without them, so instead giving them higher salary we change their names as workers. Does it makes them to feel better? Do we appreciate them more because their professional title has been upgraded? And if people who needs help from society shall be mentioned as users or patients, and I’m almost criminal when I use the wrong word.
This kind of thoughts appear when I hear about people who present themselves as influencers. What is an influencer? When I look at google I can read, influencer is a person who affect other people in any way. When I share a recipe of a delicious cake or dish, because someone has asked for the recipe, I consider myself an influencer. As a parent I tried to be an influencer, sometimes it succeed but as most children, even my children had their influencers as their friends more often. When I think back how many times I tried to influence my children by persuade them to reconsider their need of the subject they asked for, my only thought is; what an annoying mom I must have been. But after all I tried to be an influencer, or in many cases an anti influencer. Told them how much all advertising was a way to fool them to buy unnecessary things, but they only saw me as that scrimp, miserly mother of theirs.
I can still hear complaining about what an awkward parent I have been. And I see all this ads in TV which I know they see as a piece of information, not any try to influence us. Sighing I think it isn’t my business anymore. I know by now their wallets make them forced to think if they really need this or that. Maybe there is a moment of it sometime. Every little acquisition requires care, and I hope it hurt a bit when they realise they didn’t took care, and their possession has turned to a wreck. I know about that pain when I have noticed I have forgot to pay attention enough about possessions in my life. I also can hear a voice from past, my mothers comment about “making their own experiences”. So the influencers live a hard life. All kind of them, but most this one who try to fool us to buy and buy. The influencers who show how to take care of and use what we already have, I wish them all luck. I think we need them. And remember every human being is an influencer. Wonder how long it will take before the world will change that title?
The other day I copied and sent a recipe on “Baba au rhum” to my son. I told him I wanted that cake for dessert when they invited us for crayfish fest. I don’t know if that lad understand me? Or what is he going to do with his collection of all bottles of rhum? I still try to influence for my own benefit.
HÄR SVENSKAN
Nya namn gamla plikter. Vår värld är på väg att bli förstörd och vi bråkar om människor som sitter i tysta kupéer i tåget och trycker på tangenterna på sina datorer och åstadkommer allt det där oväsendet. Eller så använder vi mycket energi för att ta reda på vad olika arbetare heter, städerska eller sopåkare. Många vet att vi inte kan leva utan dem, så istället för att ge dem högre lön byter vi deras namn som arbetare. Får det dem att må bättre? Uppskattar vi dem mer för att deras yrkestitel har uppgraderats? Och om människor som behöver hjälp från samhället ska nämnas som brukare eller patienter, jag blir nästan kriminell när jag använder fel ord.
Den här typen av tankar dyker upp när jag hör om människor som presenterar sig själva som influencers. Vad är en influencer? När jag tittar på google kan jag läsa, influencer är en person som påverkar andra människor på något sätt. När jag delar med mig av ett recept på en utsökt tårta eller maträtt, för att någon har bett om receptet, anser jag mig vara en influencer. Som förälder försökte jag vara en influencer, ibland lyckades det men som de flesta barn hade även mina barn oftare sina vänner som influencers. När jag tänker tillbaka på hur många gånger jag försökte påverka mina barn genom att övertala dem att ompröva sitt behov av ämnet de bad om, är min enda tanke; vilken irriterande mamma jag måste ha varit. Men trots allt försökte jag vara en influencer, eller i många fall en anti influencer. Berättade för dem hur mycket all reklam var ett sätt att lura dem att köpa onödiga saker, men de såg mig bara som den där snåla, gnidna mamman till dem.
Jag kan fortfarande höra klagomål på vilken besvärlig förälder jag har varit. Och jag ser alla dessa annonser i TV som jag vet att de ser som en del information, inte som något försök att påverka oss. Suckande tänker jag att det inte är min sak längre. Jag vet vid det här laget att deras plånböcker får dem att tänka på om de verkligen behöver det eller det. Kanske finns det ett sådant ögonblick någon gång. Varje litet förvärv kräver vård, och jag hoppas att det gör lite ont när de inser att de inte tog hand om dem, och deras ägodel har förvandlats till ett vrak. Jag vet om den smärtan när jag har märkt att jag har glömt att vara tillräckligt uppmärksam på ägodelar i mitt liv. Jag kan också höra en röst från tidigare, min mor kommenterar om att ”göra sina egna erfarenheter”. Så influencers lever ett hårt liv. Alla typer av dem, men mest den här som försöker lura oss att köpa och köpa. De influencers som visar hur man tar hand om och använder det vi redan har önskar jag all lycka till. Jag tror att vi behöver dem. Och kom ihåg att varje människa är en influencer. Undrar hur lång tid det kommer att ta innan världen kommer att ändra den titeln?
Häromdagen kopierade jag och skickade ett recept på ”Baba au rhum” till min son. Jag sa till honom att jag ville ha den där kakan till efterrätt när de bjöd in oss på kräftfest. Jag vet inte om den killen förstår mig? Eller vad ska han göra med sin samling av alla flaskor med rom? Jag försöker fortfarande vara en influenser men till min egen fördel.